Min morgonprocedur klickade inte dag. Det började bra dock; vaknade, grabbade tag i min GP, ett lyckat toabesök, tog en kopp kaffe av det som fanns kvar i bryggaren, satte mig med min GP i soffan, drog på lite musik, tog en slurk kaffe och... där någonstans blev jag varse att kaffet i min mugg knappast var bryggt på rätt sidan midnatt.
Det är orättvist. Jag förtjänar inte gammalt kaffe, inte i dag i alla fall. Jag funderade ett tag runt vem som borde fått mitt gamla kaffe. Det är svårt, jag är inte irriterad eller småputt på någon just nu. Förutom the usual suspects (Hitler, Bush och stora delar av regeringen) är det väldigt få som får mig att fnysa högljutt. Men så kom jag på – Josef Fritzl, liraren som höll sin familj instängd i källaren!
Det kändes bra att sitta och slurpa på mitt gamla kaffe (jag orkade inte brygga nytt) och fokusera all negativ energi på Josef. Det kan han gott ha. Gammalt kaffe. Sen fnös jag högt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Man kan säga som så, att om den där Gud verkligen finns och är så allsmäktig som folk påstår att han är, förefaller han mig inte vara vidare sympatisk.
Skicka en kommentar